Om bloggen

Kommer du ihåg hur det var att vara liten? Förhoppningsvis var det en tid som du tänker tillbaka på med glädje. Minns du känslan av att krypa upp i sängen på kvällen med ditt gosedjur i famnen? Hur mysigt skönt det kändes att somna efter att ha blivit kramad och omstoppad av någon som älskade dig mer än någonting annat i hela världen. Du var så avslappnad. Så nöjd med tillvaron. För det fanns ingenting någonstans som bekymrade dig, du kände dig trygg och varm. En liten kille eller tjej som lyckligt gled in i sömn och barndomens oskyldiga drömmar. Du visste att någon kärleksfullt tog hand om dig, skötte om dig så att du själv inte behövde oroa dig för något.

Kommer du ihåg?

Den känslan har jag burit med mig hela livet. En liten del av det barn jag var finns fortfarande kvar – den lilla killen som vill och behöver få vara just liten igen. Jag har ingen som helst vilja av att faktiskt gå tillbaks till att vara ett barn. Det är för det första omöjligt, och för det andra inte särskilt tilltalande. Jag är glad att jag är vuxen – kapabel till ansvar och kontroll över mitt eget liv. Men ibland kan det kännas skönt att ta semester – att koppla bort vuxenlivet och få känna sig liten igen, om så bara för en stund.

Det är här som Age-play kommer in i bilden och i mitt liv. Age-play eller åldersrelaterat rollspel är precis vad det låter som. En lek, ett rollspel, en fantasi utifrån olika åldersperspektiv. Här blir det tillåtet att vara liten igen – och överlämna sig själv i händerna på någon som tar hand om dig, eller uppfostrar dig allt beroende på vad som tilltalar. För egen del tycker jag om att vara liten, men jag kan också vara den som tar hand om någon.

Och så för att göra en sak helt klar: Age-play är något som utspelar sig mellan vuxna individer. Barn eller underåriga är aldrig en del av detta rollspel under några som helst omständigheter. Aldrig. Ingen pardon kommer att visas individer som inför mina ögon söker sådana kontakter, här eller någon annan stans.

För att ytterligare spä på det intryck du mest troligt fått av mig som helgalen och pervers (Den tilltalade erkänner sig skyldig till samtliga åtalspunkter) så gillar jag skarpt känslan av att ha på mig blöjor. Fler och fler börjar ha hört talas om denna något udda böjelse, men kanske är du ändå en av dem som tänker; ”varför i hela friden blöjor?!”. Den frågan har inget enkelt svar – jag har funderat på svaret i snart tjugo år utan att egentligen ha kommit fram till någonting mer än gissningar. Men för att göra det hela enkelt:
Blöjor är mjuka. De är varma, och faktiskt sköna. De ger en känsla av ansvarslöshet, en sorts trygg hjälplöshet. Samtidigt är det otroligt pirigt och spännande. Det är något djupt erotiskt över hela grejen, samtidigt som det också har en djupare känslomässig inverkan. Det knyter an till Age-play biten på ett perfekt sätt. Och om du dessutom som jag har en förkärlek till våta lekar så erbjuder blöjor oanade möjligheter :)

Den här bloggen handlar egentligen inte om Age-play. Eller blöjor. Den handlar om mig. Mina tankar och funderingar om allt omkring mig. Att sedan allt det där hör samman, blandas om vartannat, blir till en sorts soppa, gör liksom helheten. Så återstår bara att tacka för att du kikade in. Varsågod – mitt liv i en djuptallrik.

onsdag 27 augusti 2008

645 minuter underhållning...

...för under 200:- det kallar jag value for money :)

I dag för en gång skull gick jag in på videobutiken och fann mig stående framför hyllorna med drösvis av filmer jag ville se. I vanliga fall tycker jag det är bra om man kan hitta en enda film som känns riktigt rätt redan innan man sätter den i DVD spelaren. Inga problem denna gång att välja tre filmer (3 för 120:-), jag fick till och med välja bort ett par rullar för att decimera antalet. Som god konsument föll jag för butikens andra erbjudande i ordningen: Hyr valfri DVD och köp en av våra tre utvalda (jodå, helt nya) filmer för endast 29: - Hittade två intressanta filmer som kunde vara värda sitt pris. Totalt blev det alltså 5 filmer, 645 minuter förströelse, varav 2 som jag får behålla och kan ställa till samlingen. Bargain :D

Hyrfilmerna:








Höga förväntningar på Burton och Depp i "Sweeney Todd". Det brukar vara en kombination som garanterar filmupplevelse helt i min smak :) Porträttet av Bob Dylan i "I´m not there" ska bli väldigt spännande att se. Och så mycket gott har sagts om "There Will Be Blood" att jag helt enkelt inte förväntar mig något annat än en rulle som slår ner likt en meteorit i vardagsrummet.

"På köpet"








Sideways har jag redan sett. En riktigt bra, underhållande och rolig film. Den får en hedersplats i DVD hyllan. Man On Fire har gått mig förbi. Men 29 pix kan den vara värd, om jag så bara ser den en gång. Får väl lov att återkomma med recensioner vad det lider :) Nu ska här poppas popcorn – sedan är det jag som planterar baken i TV soffan och vältrar mig i bra film!

söndag 24 augusti 2008

Duvhök eller Ormvråk?


Efter en veckas ihållande regn så sprack det blygrå molntäcket upp på fredags eftermiddag, lagom till dess att jag slutade jobba. Sedan har det vart strålande sol och varmt, hög klar höstluft och lagom varmt hela helgen. Kan man ha så tur? Tydligen. Det var bara att ta till vara på tillfället och bege sig ut till sommarstugan. Tråkigt nog är ju sommaren inne på refrängen, och snart är det dags att göra vinter, ta upp bryggan och båten.
Efter att ha badat bastu och simmat några få kylslagna metrar i sjön där vattnet låg kolsvart glänsande i sensommarnatten ställde jag mig på bryggan, naken. Ångande. Månen och stjärnorna aldrig så vackra där över trädtopparnas knivskarpa siluetter mot horisonten. Stod där en stund, tills kylan började göra sig påmind. Jag hade tappat all vilja att gå inomhus. Så jag hämtade en sovsäck. Fanns inget liggunderlag, så en gammal trasmatta fick fylla den funktionen – så tände jag en eld på strandkanten, la mig bakom en liten kulle som skydd för vinden och tittade in i lågorna. Det tog inte många minuter innan jag sov.
Nappen och teletubbien blev kvar i väskan innomhus. Ändå sov jag som ett barn. :)

Dagen efter hände något ganska mäktigt – jag var på vag upp på myren för att se om det skulle råka finnas kvar några hjortron. På vägen dit går jag förbi grannen och någonting blixtrar förbi i ögonvrån, snuddar vid medvetandet utan att jag egentligen registrerar det. Går några steg till innan det kopplar: Var det inte en siluett av en stor fågel där på marken? Kanske en sån där attrapp man använder för att skrämma bort duvor hinner jag tänka, men jag går ändå tillbaks och tittar. Där, bakom grannens dass i en mjärde sitter en stor rovfågel. Den verkar ha sett något spännande där inne, antagligen en mindre fågel eller hare eller nått som fastnat redan tidigare, och sedan tryck sig in nätburen för att få tag i läckerbiten. Och på så sätt beseglat sitt eget öde. Den stackars fågeln var kal på huvudet och hade tappat en del fjädrar i sin desperata kamp att ta sig ur sitt fängelse, men det var såklart lönlöst. Jag stövlar tillbaks längs stigen och hämtar en avbitartång, sedan klipper jag upp mjärden. Det tog en stund innan duvhöken (eller är det en ormvråk?) förstod att den var fri, men det kändes skönt att se den breda ut sina vingar och flyga mot en hög tall där den satte sig för att hämta kraft. Förhoppningsvis klarar den sig och får leva ett helt liv, istället för att svälta till döds i en nätbur. Tidigare har tre ekorrar gått detta öde till mötes i samma mjärde, men nu lär det bli svårt att fånga ens den dummaste abborre i den sönderklippta fällan. Har jag dåligt samvete? Nej knappast.


Är det för mycket begärt att man ställer mjärden upp och ner när den står på land?

torsdag 21 augusti 2008

Monster!




Hahaha :D

Det började med att jag ville ha en passande bild till min pseudonym, ja, alltså Blått Monster. Fråga inte om namnet – just don’t go there :P Utan några som helst talanger för teckning och utan andra idéer så öppnade jag Paint. Programmet som följt med MS Windows sedan urtiden och som används lika ofta som det där fondue-settet som står längst bak i 50% av alla svenskars köksskåp. Säjm säjm.

Jag hade inga som helst illusioner av att kunna använda mig av det jag nu skulle skapa, så lite håglöst började jag kladda. Det tog strax under två minuter. Skapelsen blev precis så ful som jag förutspått. Men jag kunde inte sluta garva. Fult, oformligt, och med viss charm. Det var perfekt!

Ett blått monster – varken mer eller mindre :)

tisdag 19 augusti 2008

Tidig kväll


Klockan är 20:15 och jag känner mig färdig för sängen. Är så trött. Kan man gå och lägga sig så tidigt?! Känner mig liten ikväll. Känner för att ta en het dusch och sedan krypa ner mellan lakanen. …Napp eller tummen? Ta på en skön mjuk blöja så behöver jag inte tänka på att gå ur sängen på hela natten. På så vis är det väldigt praktiskt med blöjor. Andra tillfällen kan vara när man ska resa långt, åka skidor eller se en lång film på bio. Då är det skönt att inte behöva vara sådär sjukt kissnödig utan istället bara låta det komma. Varmt mellan benen, skönt vått. Som när man var liten. Då var det helt legitimt. Och varför skulle det inte vara det nu? Det är ju min hemlighet ;)



God Natt


måndag 18 augusti 2008

Höstrusk

Utanför fönstret tre våningar ner smattrar regnet mot asfalten. Det har regnat hela dagen, ett ihållande rått och kyligt regn som förebådar höst och rusk. Förra veckan föll ett underbart härligt sensommar regn - luften klar och frisk men ljummen och fylld av dofter. Gräs. Asfalt. Jord. Det är härligt att gå omkring i såna regn och bara vara i stunden. Det gör inget om man blir blöt, för man fryser inte. Skulle man dessutom bli helt sjöblöt så kan man passa på att kissa i byxorna utan att någon kan veta vad som hänt. Gå runt så pass länge att det börjar bli svårt att hålla sig, sedan bara låta det ske där man råkar vara för stunden. En kittlande känsla :)

Över helgen var vädret strålande - soligt varmt och svaga vindar. Så vad kan väl vara bättre än att ta med sig en kompis, ett par kajaker och lite käk och sedan bege sig ut på en tur? Tältet fick följa med men det slutade med att bekvämligheten vann över äventyrslystnaden och vi övernattade i sommarstugan. Med tillhörande bastubad och kalla pilsner från jordkällaren satte det punkt för en nästan skrämmande bra dag. Att paddla kajak på solglittrande blått hav bestrött med klorofyllgröna öar och skär måste vara bland de saker som tillför mest livskvalitet här i livet - Helt fantastiskt underbart :D

torsdag 14 augusti 2008

Äntligen helg!

Äntligen börjar det dra sig mot helg igen. Lustigt hur man liksom lever för helgerna – äter, jobbar sover och arbetar mot målet som på måndagsmornarna verkar så oändligt långt borta. Men sedan går det ganska snabbt. När man så går hem på onsdag eftermiddag så vet man att mer än halva arbetsveckan är avklarad, och sedan hinner man bara blinka så är det fredag. Härligt! Men om en vecka går snabbt så försvinner en helg lika fort som kapsylen med et pyyys åker av den första fredagsölen. Så var det måndag igen. Men på något förunderligt sätt hinner man ändå ikapp, kroppen och sinnet återhämtar sig – festande och tvångsmässigt socialliv till trots. Men just nu – efter en fulländad middag bestående av lammkotletter, rödvinssås, pommes dauphinois, sparris sauté och ett bra vin så verkar arbetsveckan oändligt långt borta. Den illusionen ska jag försöka leva i så långt som möjligt :)

Nu i skrivande sund inser jag ju att det bara är torsdag, och att helgen ännu är en hel dag bort. Kanske middagen – eller framförallt vinet var lite för fulländat… Men trots allt så har det firats födelsedag, och då är det tillåtet att dricka vin på en sketen torsdag.

På så vis blev det ju fredag två gånger denna vecka – och det måste ju ses som jackpot! Även om det i morgon blir lite tyngre att masa sig upp i svinottan. Men det var det värt :)